Upp, upp, upp - ner, ner, ner

Slutet på resan började på något sätt samtidigt som vi började vandra från Tatopani, mot Geropani. Varför? Svårt att svara på, men det kändes som den sista ansträngningen. Att just vandra från Tatopani till Geropani är också just en ansträngning. Det skiljer nämligen 1600 höjdmeter, till Geropanis fördel, mellan de två platserna. En ansenlig höjdskillnad med tanke på att vi som bäst tagit ca 700 höjdmeter tidigare. Det hela underlättades dock väsentligen av att vandringens omgivningar var otroligt vackra. 

Stentrappor evigt upp, upp, upp. Risterasser som det precis börjats odla vete på. Korpar som flyger ovanför. Solen som ritar skuggor genom rododendronskogens bladverk. (Ja, rododendronSKOGEN. Inga buskar inte)

Vi var duktigt trötta i benen när vi äntligen kom fram till Geropani. Men tänkte samtidigt på vår bärare Gunnis som släpat våra tunga väskor samma sträcka. Dock blev det inte mer än så gjort den dagen då moln drog in och svepte in Geropani i dimma. Mat och bok i väntan på sömnen.

Idag, definitivt sista vandringsdagen, började kvart i fem i morse. Orsaken till det tidiga uppvaknandet var att vi skulle upp på den närbelägna Poon Hill (ytterligare 400 höjdmeter upp; Geropani: 2800 möh, Poon Hill: 3200 möh). Tilldragelsen på Poon Hill var soluppgång över Himalaya. Vi drog på oss alldeles för mycket kläder och traskade i väg tillsammans med resten av alla turister och guider i Geropani. Strax innan 6 var vi framme och väntade i kylan på solens antåg. 

Allt efter ljuset tilltog framträdde en otrolig syn. Runt om oss trädde några av värdens högsta berg fram. Dhawalagiri, Annapurna 1, Manaslu; och också Lhamjung, fishtail, och Nilgiri. Berg över 8000 meter till sju och sextusen. Helt fantastiskt att ha dessa jättar kring sig. 

Sedan återvände vi till Geropani, åt frukost och begav oss neråt. Vårt mål för dagen var Pokhara, Nepals andra största stad. Vägen dit var 2000 höjdmeter stentrappa nedåt (plus 1.5 h taxi). Att vandra 3 timmar ojämn trappa tar ut sin rätt i både knän och lår. Men återigen, omgivningarna och utsikten betalade tillbaka. 

Nu är vi framme i Pokahara och har duschat varm(!) dusch och druckit lagom många lokala öl samt tagit en tur på stan. Imorrn flyger vi till Katmandu på morgonen för sista heldagen i Nepal. Eventuellt ett försök att sammanfatta Nepalsektionen av resan under morgondagen således.