tisdag 24 juni 2014

Ett eko från forntiden

Jag upplever att semestern kommer mig allt mer in på skinnet. Det är svårt att uppbåda energi för att skriva särskilt invecklade eller beskrivande texter här. Energin går istället åt att sakta vandra gator upp och ner i Valladolid.

Vi kom hit igår och det är en liten trevlig stad i kolonialstil. Vi bor på ett hotell ca 500 meter från det centrala torget. Runt torget ligger en del mindre restauranger och affärer. De senare har vi besökt alla. Utöver det så visade det sig att på söndagen, då vi kom, var det kulturafton på torget och ett lokalt band spelade. Framför detta band spred sig stadens äldre ut och dansade en mycket värdig och fin salsa. Det hela var mycket vackert med kolonialstadens färgglada hus upplysta av starkare strålkastare som bakgrund.

Idag, måndag, stack vi tidigt iväg med lokalbuss till Chichen itza. Denna mayaruin ute i djungeln är numera omnämnd som ett av de moderna underverken. Diskussionen huruvida detta är korrekt har förts hela dagen, men oavsett åsikt är platsen magnifik.



Utöver de ståtliga templen och den superba stadion så var de akustiska fenomenen på platsen högst imponerande. Bland annat så om man klappade i händerna framför stora templets trappa så gjorde den exakta utformningen så att ljudet studsade tillbaka men lät som en fågel istället. På stadion så om man stod vid den bortre väggen och klappade så hörde man ett eko exakt sju gånger, en siffra som var viktig för mayaindianerna. Allt detta var inte slump då både stenarnas storlek och vinklarna på väggarna gjorde detta möjligt.

Efter Chichen itza åkte vi tillbaka till Valladolid och planerade nästa hopp. Imorrn åker vi till Rìo Lagartas för att titta på flamingos. Det är uppenbarligen säsong.

Som sidokommentar så kan vi meddela att vi testat tequila nu. En añejo (Don Jolio) som smakade lika illa som annan bra tequila gör.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar