Bröllop och sånt

Det finns många sätt att beskriva det som hände på Dreams Puerto Aventuras Spa & Resort den 21a juni. Det korta viset är att Fredrik gifte sig med Altagracia. Det utelämnar dock lite för mycket, så jag ska försöka återge dagen med lite mer nyans.

Dagen började som alla andra hittills, sol och bad. Klockan halv tre var det dags för mig att anlända till Fredriks rum för att dricka öl och prata med honom samt hans far och Joe (den andre "grumsman"en). Medan vi stod där uppe på sjätte våningen och umgicks kom deras cinematograf förbi och filmade oss till bröllopsfilmen. Det var en mycket avslappnad Fredrik som skämtade och var förväntansfull inför dagen. Klockan kvart i fem gick vi ner till gazebon vid havet där själva cermonin skulle äga rum, klockan fem. Alla svenskar var på plats, ingen mexican.

Klockan kvart över fyra gick Sofie till Altagracias rum. När hon knackade på dörren öppnade Altas mamma, hon var inte ombytt. Hon sade också att Alta inte var på plats. när Sofie återkom tio minuter senare var Alta dock där smått stressad, Sofie var nämligen den enda brudtärnan som hade dykt upp.

Väl nere vid gazebon hann klockan bli både fem, tio och tjugo över fem innan nästan alla mexicaner var på plats och cermonin startade. Cermonin var smått förvirrande för de som inte talade spanska och aldrig varit på ett mexicanskt bröllop förut, men mycket vackert. Både Fredrik och Alta såg både lyckliga och vackra ut.

Efter att cermonin tog slut blev det drinkar till tonerna av ett mariachi-band. Ännu lite senare tilltog middagen. Jag var toastmaster också och jag fick en nära relation med "the wedding cordinator", som i mexicansk anda inte hade stenkoll på något och verkade improvisera rätt mycket. Festligheterna fortsatte sent med både det ena och andra inslaget från båda kulturerna. Förvirringen och glädjen var total.

Dagen därpå, dvs idag, packade vi ihop våra prylar och checkade ut från hotellet. Efter att vi ätit frukost så sade vi hej då till de personer som åkte hem eller skulle resa någon annanstans. Kvar var vi sex personer som ämnade stanna kvar på Yucatan-halvön. Det var jag, Sofie, Anna (lillasyster), Johanna, Jens och Tessan.

Planen var att uppleva kultur och kursen var ställd på en kolonialstad lite längre in i landet, Valladolid. Vi hoppade in två taxibilar och efter lite diskussion kom vi fram till att kostnaden för att åka hela vägen till Valladolid med taxi var nästan samma som att åka buss. Så det gjorde vi.

Nu är vi i Valladolid och det har hänt en massa här men det orkar jag inte skriva om nu. Det har varit mycket senaste dagarna. Imorrn ska vi besöka Chichen itza, återkommer med ett bättre inlägg då.